Fem myter om ballistik

Fem myter om ballistik

Mikael Karlsson is head of the ballistics department at norma and involved in all r&d and quality control of the products.

Inget ämne skapar så mycket diskussion som ballistik. "Vilken kaliber ska jag välja?", "Vilken kula passar bäst för det eller det viltet?", "Hur avgör jag vilken ammunition som gör jobbet bäst?". Många frågor och ännu fler svar. Men det finns en och annan gammal sanning som det kan vara värt att granska en extra gång. Vår ballistikchef Mikael Karlsson kan mycket om ämnet och reder här ut några av de vanligaste myterna kring ballistik.

Jag vill vara på den säkra sidan, så när jag väljer kaliber blir det alltid Magnum.

På relativt små avstånd upp till 200 meter är kulans bana ungefär densamma hursomhelst. Men det är stor skillnad i exakthet mellan första och andra skottet, beroende på vilken kaliber du använder. När det gäller val av kaliber, skulle jag välja den minsta möjliga kalibern för det vilt jag vill skjuta hellre än att tänka att jag vill vara på den säkra sidan. Du vill vara säker på att du dödar djuret, men om du skulle missa vill du ändå ha bäst möjliga chans till ett andra skott. Tänk två bra skott snarare än ett perfekt.

När jag handladdar för långhållsskytte är det viktigaste att reducera ES (Extreme Spread).

Nej, vid avstånd över 600-800 meter är vindavdriften den enskilt viktigaste faktorn som påverkar precisionen.Det finns med andra ord goda skäl att skjuta mycket med fabriksladdad ammunition för att kunna öva ordentligt på själva skjutandet.

Den ballistiska koefficienten (BC) är det viktigaste att tänka på när jag väljer kula.

Nej, vid avstånd på under 300 meter är BC inte en särskilt viktig faktor vid valet av kula. Den viktigaste faktorn i jaktsammanhang är anslagsenergin och kulans stabilitet när den träffar sitt mål. Anslagsenergin är förhållandet mellan hastigheten och kulans vikt. Stabiliteten kommer från kulans konstruktion och pipans räffling. En längre och tyngre kula behöver högre rotation för att inte riskera att skada djuret eller förlora sin penetrationskraft når den träffar målet.

Högre rörelseenergi ger större stoppkraft

Nej, rörelseenergi är helt enkelt produkten av massa gånger hastighet och ger inte hela bilden av vad som händer när en jaktkula träffar sitt mål. För att förstå stoppkraft behöver du ta med kulans design, dess diameter, dess förmåga att expandera liksom massa och hastighet i beräkningen. Det är därför vi ibland presenterar den avlämnade energin i olika djup av ballistiskt gelatin. Alla våra kulor har olika egenskaper i sin formgivning beroende på hur snabbt du vill att energin ska avlämna vid träffen. Ibland ska kulan klara av att tränga in djupt genom hård vävnad innan den släpper lös sin energi. Ibland ska den avlämna energin snabbt efter träffen.

Om jag vet att jag riskerar att skjuta genom buskage, väljer jag en särskild sorts kula.

Ja, teoretiskt sett är trubbiga kulor stabilare än spetsiga om de går igenom något.