Val av vapen och ammunition

av David Gustafsson

 

En stor del av jakten är den utrustning vi bär med oss. För många utomstående är detta något som kan sticka i ögonen. Att bära vapen är ingen självklarhet och i vissa länder är det striktare regler än i andra.

I Sverige har vi en månghundraårig tradition med jakt, men skjutvapen för allmogen kom inte förrän långt senare. På kontinenten och i orienten fanns skjutvapen för förmögna jägare långt innan vapen introducerades i det svenska försvaret.

I Sverige fanns en lång tradition att jaga med primitiva skjutvapen med sträng, tex pilbåge och armborst. Skjutvapen gjorde sin entré sent och kungar har till och med försökt bromsa denna utveckling. Ett par exempel är Karl XII som införde lag om att björn endast fick dödas med spjut och nät, eller drottning Kristina dess som ändrade lagarna gällande jakt till adeln och kungligheternas fördel och därmed lämnade allmogen utanför. På Öland fick bönderna under mycket lång tid inte ens hålla sig med fyrbenta hundar utan var tvungna att kapa ett av benen så att bonden inte kunde bedriva någon form av jakt på ön, som då var kungens privata jaktmarker.

 

Repetergeväret förändrade allt

Några hundra år senare hamnar vi på det antagligen största som hänt inom vapenindustrin sedan krutet uppfanns - Repetergevärets intåg. Jag kommer helt medvetet undvika att prata om det stora antalet amerikanska vapen som kom på andra halvan av 1800-talet med bygelrepeter och rörmagasin.

I början av 1800-talet grundade Fredrik I av Würtemberg den kungliga vapenfabriken Oberndorf am Neckar. För många ringer det redan klockor vid namnet Oberndorf.

Fabriken gjorde dåtidens vapen för dåtidens krig. Med viss konkurrens från franska tillverkare och bland annat nya framsteg inom krutet (det var krutet och patronerna som påskyndade utvecklingen av modernare vapen) utvecklades nya modeller av gevär.

Det första ’bolt-action’ vapnet utvecklades av en Tysk vid namn Johan Nicolaus von Dreyse redan 1924. Men det som skedde hos Oberndorf kommer att bli ett enormt viktigt steg för vapenindustrin.

Mauser var pionjärer

Efter den tyska innovationen som Johan Nicolaus hade skapat, utvecklades modellen av flera aktörer men de största förändringarna skedde just på vapenfabriken i Oberndorf av bröderna Mauser som arbetade där som vapensmeder. Efter många turer skapades modellen M/71 med repetersystem. Den Preussiska regeringen köpte in modellen till sitt försvar och den 23 maj (min födelsedag för övrigt) köpte bröderna upp fabriken. Efter en uppsjö av olika modeller och vapenkontrakt med diverse försvarsmakter hamnar vi på modellerna M94 och M96 som idag finns på en uppsjö vapen i världen än idag. Detta är för mig något fantastiskt, att ett vapen som uppfanns för så länge sedan fortfarande är så driftsäkert och i bruk än idag.

Anledningen till min fascination för just Mauser är att de än idag gör vapen som är top-of-the-line. Själv äger jag några äldre vapen av deras modeller, så som en Oberndorf K98k från Tyska försvarsmakten år 1940. En M96 från 1911 och Svenska försvarsmakten samt en M38 från svenska försvarsmakten år 1943.

Mausers modeller blev tidigt populära och användes flitigt i flera stora konflikter. Bland annat användes detta vapensystem av arméer från båda sidor av de två världskrigen.

Mauser idag är ett av de stora företagen, men om man tittar på vapenindustrin för den privata marknaden är flera av de större bolagen tyska. De flesta av oss jägare har hört talas om Sauer, Merkel, Carl Walther, Simson eller min favorit, Blaser. Jag återkommer till dessa.

Även marknaden för kikarsikten domineras av just tyska tillverkare, så som Steiner, Zeiss, Kahles, Helia, Schmidt and Bender och Hensholdt. Vill väl här kanske även nämna Swarovski även om företaget är baserat och härstammar från Österrike. Säkert glömmer jag fler märken då jag bara nämnt de stora. *

Sverige stolt vapentradition

Även Sverige har satt sitt namn på vapenkartan. Idag finns knappt några stora tillverkare av just vapen kvar, men vi kan stoltsera med klassiker från Husqvarna och Carl Gustaf. Våra grannar i öst, Finland, har också de en stolt tradition med vapen där Sako och Tikka är de två större. Troligen har ni alla sett ett av dessa nämnda vapen om ni inte redan äger ett.

Idag är vi bland de stora i tillverkningen av militär utrustning, men den militära traditionen går tillbaka till 1500 och 1600-talet och är därför inget nytt.

Tyskarnas tradition är stor och har långa anor, då som nu. Det finns dessutom en uppsjö av mindre aktörer och man kan idag på auktioner eller mässor gå runt i timmar och studera mindre vapentillverkares gedigna hantverk i stort och smått, ofta med mycket gravyr på.

Tyskarnas vapen fick användas under jakter också, inte bara till krig. Tyskarnas kolonier i Afrika efter Wienkongressen resulterade i att de finare herrarna från tyska sällskap kunde åka ner till Afrika och jaga allehanda exotiska djur.

 

Afrikajakt upphov till många kalibrar

På den Afrikanska kontinenten fanns då redan andra jaktintresserade Européer, de brittiska jägarna som sedan en lång tid tillbaka bedrivit jakt efter de farliga djuren i deras egna kolonier. Flera av våra kalibrar idag kommer från denna period. Allra helst de grövre kalibrarna av såväl tyska som brittiska. Några av de som man direkt kommer att tänka på är 375H&H (en brittisk) och en av mina favoriter, 9,3x62 som Otto Bock to fram redan 1905 med fokus just på jakt i Afrika. Jag har skjutit en hel del med de båda, men använder idag bara 9,3x62 då jag går med hunden. Denna kaliber användes till alla inom Big Five, och som ni vet är detta rätt stora djur. Då sköts de visserligen oftast med helmantel. Tyskarna förlorade sina kolonier efter det första världskriget men kalibern levde kvar och tyskar åkte fortfarande ner för att jaga i Afrika. Intressant fakta här är att de tyska trupperna i kolonierna var de sista som gav upp eftersom meddelandet om att striderna i Europa upphört och fredsförhandlingar påbörjats dröjde lång tid att nå dem.


Kraftiga Nitro Express kalibrar

När jag här som hastigast snuddar vid de Afrikanska kolonierna tycker jag att jag inte gör en rättvis beskrivning av de brittiska kalibrarna om jag åtminstone inte nämner bröderna Eleys Nitro Express-kalibrar som kom under de första åren av 1900-talet. Den enorma 450 Nitro Express kom redan 1903 och 360 NE kom 1905. Dessa kraftiga patroner har gjort sig vida kända bland jägare på den Afrikanska kontinenten och används idag flitigt bland annat i mer eleganta dubbelstudsare som man kan se i händerna på de professionella jägare som guidar jägare på buffel- eller elefantjakt. 

En annan synnerligen adekvat patron som tyskarna uppfann är 8.57I som senare kom i en mer civil modell  med namnet 8.57JS. Denna kaliber använder jag onekligen mest och årligen fäller jag åtminstone ett hundratal djur med denna. I mitt tycke en mycket pålitlig patron. Med risk för att några av er kommer kalla mig för idiot skulle jag nog påstå att den har samma kulbana som 30-06 och samma effekt i viltet som en 9,3x62. Onekligen en mycket potent kaliber för den sortens jakt jag bedriver.

 

6.5x55 är en klassiker

Den svenska ”stolviltspatronen” 6.5x55 är idag en mycket omdiskuterad kaliber. Skulle Sverige via EU få ett blyförbud i ammunition kommer 6.5x55 inte längre klassas som klass1 vapen. Alltså inte få användas för jakt mot högvilt. Detta skulle troligen vara förödande då en stor del av Sveriges, för att inte säga Europas jägare uppskattar denna patron för dess kulbana och effektiva resultat i en djurkropp. Primärt utvecklades kalibern för militärt bruk. Men då fler och fler vapen började användas av värnpliktiga och hemvärnsmän kom de till slut även att börja användas för jakt. Tillslut blev det också den mest sålda kalibern på svenska marknaden då tillgången till ammunition var stor.

Denna kaliber har används flitigt inom jakt och mig veterligen har ingen patron skjutit fler älgar i Sverige än just denna. Jag själv har skjutit några hundra vildsvin med 6.5 men använder den idag mestadels på råbock för dess flacka kulbana. Den lämpar sig även mycket väl för ljuddämpare och har en trevlig rekyl även utan.


308 Win undgår ingen

Utöver dessa tre kalibrar använder jag som de flesta andra en 308 Win. Jag ska inte påstå att detta är någon jag favoriserar och kommer aldrig att värdera den högre än t.ex. 6.5 eller 8.57JS. Men det är en potent, flack och effektiv kaliber som onekligen gör samma jobb som de ovan nämnda. Det är idag den mest sålda av flera anledningar. Bland annat har den en flack kulbana och en effekt likt en 30-06 fast utan rekylen. Några säger att patronens längd är så kort att den är mer tacksam att mata ut. Andra menar att man köper den för att ammunitionen är billigare än andra.

De har kanske alla rätt, men det sistnämnda vet jag stämmer. Idag är 308 Win en av de billigaste klass1-skotten i Sverige och en av de vanligaste för jakt i Europa om inte i hela världen.


Oryx ett allsidigt förstaval

Det är inte för inte som jag skriver just här på Norma Academy. Jag har nämligen alltid, med några få undantag, skjutit Normas ammunition. Eftersom jag har en förkärlek till dyrare vapen väljer jag medvetet att skjuta med bättre ammunition.

Min favorit är Norma Oryx och jag väljer denna så långt det är möjligt. Jag har dock vid några tillfällen inhandlat andra skott, så som Vulkan och Alaska om butiken haft slut på Oryx till den kalibern jag har haft behov för just där och då. Som ni förstår kan jag inte heller gå utan ammunition då jag är så pass beroende av att alltid ha ett lager hemma.

Med detta sagt ser jag fram emot att prova Normas nya Bondstrike och även deras Ecostrike även om detta innebär att jag måste överge min 6.5x55 vid just högviltsjakt om lagarna ändras.

Jag vill samtidigt poängtera att detta med mitt val av Normas ammunition inte är bara för att jag skriver åt Norma. Jag skriver åt Norma för att jag alltid använt deras ammunition.

Precis som med allt annat får man alltid vad man betalar med. Skotten kanske inte är de billigaste men de genererar den bästa effekten. Jag kommer inte att smutskasta andra märken men jag har vid tillfällen av egen fri vilja eller på företags begäran provat andra märken men inte varit nöjd med undantag för något märke som jag upplevde som väldigt lika Oryx, men då igen, varför nöja sig med en kopia då jag så lätt kan använda originalet med en ytterst marginell skillnad i pris. Kvalitet kostar.

Med detta sagt kommer jag in på mina vapen, och det tog sin tid att hamna här.


Valet föll på Blaser R8
Jag jagar som bekant mycket. Mer än de flesta och hade i tio års tid cirka 300 jaktdagar eller viltvårdsdagar om året. Det blir mycket tid ute och man hinner då prova sig fram till det som passar. Detta gäller även vapen och jag provade mig fram genom många märken och modeller. Totalt har jag nog haft ett 30 tal olika jaktvapen om det ens räcker. För åtta år sedan fick jag prova en Blaser R8 tillsammans med en vän och blev där och då blixförälskad.

Det var kärlek vid första ögonkastet. Precis som med ammunition kostar dessa vapen en mindre förmögenhet och det är inget vapen man kanske börjar med. Men man får vad man betalar för tänkte jag och provade. Idag har jag tre stycken Blaser R8 men har då provat många fina modeller från bland annat Sauer och Merkel. Har en Merkel 961L dubbelstudsardrilling som jag använder ibland. Självklart i 8.57JRS och kaliber 20. Ett elegant vapen som inte är till för vardagligt bruk.

Oavsett vad man väljer är det viktigt att prova sig fram, att man klämmer och känner på olika vapen, skjuter på bana etc innan man inhandlar något. En god vän och även pensionerad vapensmed sa att man kan investera i vapen lika väl som i guld, då de inte tappar sitt värde om de hanteras rätt. Tyvärr kan man inte säga detta om hagelgevär. De som inhandlade dyra side-by-side-bössor för 20 år sedan ser sällan de pengarna igen. Modellen är omodern och inte lika eftertraktad. Såvida det inte är ett hantverk utöver det vanliga.

 

Husqvarna 9,3x57 – en klassiker
Men mitt första vapen var min farfars Husqvarna modell 1640 i kaliber 9,3x57. Säkert har många av er äldre använt detta vapen, då det under mitten av 1950-talet var allmogens vapen i Sverige. Den sparkade något fruktansvärt och tillslut var jag rädd för rekylen som både spräckte ögonbryn och blånade axeln.

Jag skulle dock rekommendera nyblivna jägare att hellre investera i ett bättre sikte. Kanske lägga en blygsammare summa på ett enklare begagnat vapen och istället investera i ett kikarsikte de kan få användning för under många år framöver och senare byta upp sig om intresset växer. Jag valde tidigt att importera amerikanska sikten av märket Leupold då jag anser att dom håller en hög kvalitet till ett acceptabelt pris.

Jag har mina Blaser vapen för olika ändamål. Pålitlighet och säkerhet är viktig för mig och jag måste vara säker på att det kommer en smäll när jag osäkrat och avfyrat. Jag måste även vara säker på att inget eldavbrott förhindrar mig från att fullfölja mitt skytte och att möjligheten finns att fälla ett eller flera djur till då jag väl kommit inpå en grupp av exempelvis vildsvin. Såklart hade andra vapen dugt lika bra men det är som jag menar en smaksak.

 

Säkerheten viktigast

Jag uppmanar alla att ta det här med vapen som en allvarlig och seriös grej. Utsätt inte er eller andra för fara och se det inte som en skyldighet att få bruka och äga vapen. Det är generöst av staten att ge oss möjligheten att få äga dessa, egentligen farliga ting, för fritid och arbete. Då är det viktigt att vi ser på detta som en enorm möjlighet och att vi är varsamma och försiktiga med hur vi brukar dem. Säkerheten är det viktigaste av allt, vi vill alla komma hem till våra familjer efter en jakt och vi vill även få med oss våra hundar hem om vi har sådana. De som brutit mot lagar kommer de flesta gångerna att förlora sina vapen, och med rätta så. Det är inte meningen att några få som missbrukat sina chanser ska förstöra för oss andra som sköter oss, då det sällan är jaktvapen som används vid kriminalitet, även om många politiker vill mena detta.

Mitt sista tips är att öva mycket och bli förtrogen med ditt vapen och vårda din utrustning väl. Gå igenom pipa och kolv samt sikte för att vapnet ska behålla sin funktionalitet och sitt värde. Trots att jag jagar och övningsskjuter mycket ser jag alltid till att ta någon eller några dagar i månaden att sitta med mina vapen och rensa pipor och putsa på kolvar. Detta är inget man bara gör med dyra vapen utan alla vapen fungerar bättre om de är ordentligt omhändertagna och risken för olyckor blir mindre om vapnet är korrekt underhållt.