Norma Bondstrike Extreme 6,5 Creedmoor 9.27g
Avstånd
Sårkanal
Penetration
Knall-och-fall
Pyrschen som den kallas från det tyska order Pirsch, är en populär jaktform på hjortdjur över hela världen. Eftersom hjortar och rådjur saknar en naturlig predator i stor utsträckning idag har rådjursbestånden blivit väldigt stora och det är en viktig ekologisk uppgift att hantera dessa för att förhindra sjukdomsutbrott och skador på grödor. Pyrschen är en jaktform som är nybörjarvänlig men svår att bemästra. Vissa jägare specialiserar sig på avancerad pyrschjakt, vilket man kan göra genom att justera utrustningen eller val av jaktmarker där terrängen och bytet är svåråtkomligt. Denna artikel syftar till att ge grundförståelsen för att pyrscha så att man komma ut i skogen och jaga sin första rådjursbock säkert och effektivt. Om du istället föredrar en snabbkurs för att friska upp minnet kan du kika in våran artikel med 5 saker att tänka på inför bockjakten.
Bocken är lätt att särskilja bland de övriga rådjuren, då han till skillnad från rådjursgeten eller fjolåringen bär en fin uppsättning horn. De flesta rådjursbockar väger mellan 20 - 40 kg men i vissa områden kan de växa till sig uppemot 60 kg. Rådjurskött är en hälsosam och näringsrik födokälla, men som alltid, en gammal rådjursbock kommer att vara annorlunda i köttkvalitet och mörhet än en fjoling. Eftersom pyrschen sker tidigt på säsongen när det fortfarande kan vara väldigt varmt ute är det viktigt att jägaren är beredd på att agera snabbt efter en lyckad jakt så att inte köttet förstörs. Högre temperaturer innebär en ökad risk för köttförstörelse, så man ska vara snabb med att passa bocken.
Under sensommaren / tidig höst när jägaren är ute och pyrschar kommer man möta rådjursbocken i sin tunnare sommarpäls. På sommaren nästan lyser bockarna i starka färger med ett rött skimmer, till skillnad från den tjocka vinterpälsen som är nedtonad och gråaktig. Fina exemplar av rådjursbockar bär på horn med 6 taggar, 3 på varje sida och präglas av en hög grad av symmetri. Tjockleken på hornen är också ett tecken på en fin bock, där de som bedöms som finast är högväxta och tjocka horn som är breda i rosorna (den del av hornen närmast skallen) så att det inte lämnas något mellanrum. En fin ung bock kommer att ha en mer muskolös kroppsbyggnad än sina äldre gelikar, trots att dessa herrar fortfarande kan ha väldigt fina horn. Äldre rådjursbockar brukar man kalla för returbockar eller returare eftersom de har varit på toppen av sin biologiska styrka och nu är på väg ned och varje år tappar lite i storlek och styrka. Dessa returbockar visar även en rad andra ålderdomstecken, vilket man kan läsa om i detalj i våran artikel om hur man ålderbedömer en rådjursbock.
En fin rådjursbock iförd sin rödskimmriga sommarpäls. Hornen visar tecken på att denna bock varit aktiv under parningstiden.
Om jägaren bedriver en aktiv förvaltning av rådjursstammen på jaktmarken är det bäst att låta kapitala bockar leva och avstå skott om de kommer i pass så de kan fortsätta föröka sig över fler säsonger. Istället är den noggranna jägaren intresserad av att skjuta av de äldre och svagare bockarna. Detta görs med fördel genom att inventera jaktmarkerna under vår och sommarmånaderna för att bilda sig en uppfattning om hur rådjursbeståndet ser ut inför jaktsäsongen. Sjuka bockar har alltid högsta prioritet för avskjutning eftersom de kan hota hela beståndet på marken genom att smitta. Genom noggran förvaltning av rådjursstammen blir den stark och motståndskraftig och då är det helt rimligt att man kan skjuta en kapital bock något år utan att skada stammen.
Runt sensommarens inträde så börjar rådjuren sin parningstid. Denna infaller lite olika i tid beroende på klimatet, där det är varmare infaller den tidigare på säsongen vilket innebär att medans en tysk eller polsk pyrschjägare kan förvänta sig att parningstiden är över vid början av Augusti så kan deras svenska motsvarighet uppleva parningstiden en liten bit in på samma månad. Rådjurens parningstid är ett naturspektakel då bockarna stångas med varandra om rätten att få betäcka rådjursgetterna. Naturen lämnar synliga bevis på aktiviteten i skog och fält, då bockarna försöker markera och hävda sina revir men även skapar en hel del oreda när de uppvaktar geten. Alla hjortdjur är relativt uppjagade under sin parningstid och detta möjliggör det för jägaren att använda sig av lockljud för att främja jaktlyckan. Att lära sig att locka är en nyttig förmåga för jägaren att lära sig. Genom att imitera rådjursgetens olika läten kan jägaren locka till sig nyfikna bockar i området som annars inte hade tittat fram. Geten avger i huvudsak två läten, varav det ena är ett väldigt pipigt, utdraget och ljust ljud och det andra ett abrupt, mörkare och nasalt väsen och i rätt kombination brukar det locka till parningsvilliga bockar även från fjärran. Skulle man dock vara oförsiktig eller felaktigt locka på bocken så att denne anar oråd och han kommer då att svara med ett skällande ljud som är väldigt likt ett hundskall. Då vet man att bocken med hög sannolikhet kommer hålla sig undan och man får träna sitt lockande till nästa gång. Sammantaget levererar pyrschen med alla kamper, läten och spår en väldigt upplevelserik jaktform för den jägaren som tar sig an utmaningen.
Att jaga rådjursbock medelst pyrschande är en utmärkt jaktform att ta med de unga jägarna på. Dels på grund av goda chanser till viltobervationer men även för sin händelserika natur som kommer kan hålla även den otåligaste ungjägaren vid intresse.
Alla hjortdjur kommer att uppvisa samma vitala träffområden men såklart av olika storlek beroende på vilken art det är man jagar. Rådjur är relativt småväxta djur så träffbilden är mindre än på exempelvis en dovhjort. De vitala områdena på ett hjortdjur utgörs av hjärta & lunga samt hjärnan. Skott som träffar i dessa områden kommer att resultera i dödsverkan, men det finns fler saker att beakta. I skandinavisk jakttradition har man generellt hållt sig borta från skott mot huvud och nacke och våran jaktetik har utvecklat sig åt att förespråka hjärt- och lungskott. Eftersom rådjursbocken ofta bär på fina horn som kan bli åtrovärda troféer är det även sällsynt i resten av världen att se skott mot bockens huvud som kan förstöra en fin trofé. Skott som placeras ungefär en tum i horisontell riktning bakom skuldran (dvs i riktning mot kroppens mittpunkt) kommer säkerställa att du inte träffar de tjocka benstrukturerna. Träffar kulan direkt vid träffmomentet mot tjockare benparti så blir expansionen väldigt våldsam och då kommer mycket av energiutvecklingen som ger chockverkan att ske utanför de vitala organen. Ett sådant skott behåller oftast sin dödliga verkan men man riskerar att viltet hinner springa en viss flyktsträcka innan det lägger sig. Genom att placera skottet bakom skuldrans tjockaste del så passerar kulan relativt mjukt innan den når de vitala delarna och kan avleverera full expansion och effekt där det verkligen räknas.
Den rekommenderade utrustningen för en lyckad pyrschjakt på råbockar kommer att variera beroende på hur jägaren planerar att utföra jakten. Vanligtvis kommer jägaren att pyrscha sig fram under flera timmar för att förskaffa sig ett skottillfälle som kanske bara varar i några sekunder. Därför måste utrustningen underlätta pyrschen för jägaren samtidigt som den maximerar effektiviteten och möjliggör det att ta tillvara på de tillfällen som ges. Pyrschen är typiskt sett en väldigt aktiv jaktform, där man till fots spårar upp och följer sitt tilltänkta byte, men många jägare väljer även att pyrscha från jakttorn som överblickar intressanta platser för rådjursbocken. Beroende storlek och topologi på den jaktmark man är på och inte minst jägarens skicklighet, kan det vara lika effektivt att jaga från torn som till fots.
Temperaturerna vid bockjaktspremiären i Augusti kan fortfarande nå uppemot en 30 grader. Lager på lager principen tjänar jägaren väl, men det går inte alltid att undvika värmen med den heller. Rådjur har utmärkt hörsel och doftsinne, så tysta kläder med någon form av Scent Blocker (kläder som stänger inne mänsklig vittring) kan vara av fördel. Synen är något sämre hos rådjuret, framförallt förmågan att urskilja detaljer och därför är kamouflage
Det kan vara riktigt varmt, långt över 30 grader under sensommaren och tidig höst. Att klä sig i lager på lager är en bra idé – och troligtvis blir det varmt även då. Eftersom rådjuret har ett välutvecklat lukt- och hörselsinne kan det vara bra att använda en doftblockerare. Synen är mindre välutvecklad och rådjuret har svårt att se detaljer. Kamouflagekläder är därmed inget måste. Det viktigaste är snarare att du inte framträder för tydligt mot bakgrunden. Snarare än att du måste se ut som ett träd är det med andra ord bäst om du kan befinna dig i närheten av ett träd eftersom råbocken då kommer att uppfatta dig som en del av trädet. Därför bör du även täcka händerna med handskar och ansiktet med någon form av tyg eller skydd eftersom din bara hud lättare kan uppmärksamma råbocken på dina rörelser.
Kängor är att rekommendera, även om de allra mest rutinerade jägarna ibland väljer vattentäta strumpor för att minimera uppkomsten av ljud. Mer oerfarna jägare får troligtvis en enklare och roligare upplevelse med ett par ordentliga jaktstövlar på fötterna under pyrschjakten på råbock.
Trots värmen är det inte rekommenderat att bära shorts eller kortärmad tröja eftersom pyrschjakt på råbock innebär att du garanterat kommer att stöta på fästingar. Fästingen kan bära på många otäcka sjukdomar och är svår att upptäcka på ben och armar och även på mörka kläder. Se därför till att vaccinera dig och täck armar och ben fullständigt. Var alltid noga med att söka igenom hela kroppen efter dagens pyrschjakt!
Vid aktiv smygjakt eller pyrschjakt är ett skjutstöd, en skjutkäpp eller liknande extremt användbart för att skjuta rent och tydligt. Du vet aldrig vart pyrschjakten leder dig eller om det kommer att finnas någon form av naturligt skjutstöd. Därför är det bäst att ta med dig ett eget. Hetta, trötthet och anspänningen i jakten kan påverka din skjutförmåga när möjligheten väl uppstår att fälla en råbock. Skjutstödet är med andra ord inte bara en säkerhetsåtgärd utan även ett prestationshjälpmedel. Om du jagar på pass så ger själva passet i sig tillräckligt stöd.
Det näst viktigaste hjälpmedlet är dina optiska verktyg. Vid pyrschjakt på råbock måste du vara beredd på alla situationer. Du kommer sannolikt att stöta på flera rådjur i grupp och kanske inte är helt säker på om den du tittar på är ditt önskade mål. Pyrschjakt på rådjur kräver hög precision och vi vill veta exakt vilken typ av bock vi har att göra med innan vi bestämmer oss för att avfyra skottet. En riktigt bra kikare måste anses som en av grunderna bland jägarens hjälpmedel, tillsammans med ett ordentligt kikarsikte.
För det tredje, beroende på när under jaktsäsongen du är ute, kan en lockpipa vara ett mycket effektivt hjälpmedel. Under brunsten skippar många jägare geväret och ger sig ut i skogen enbart för att träna på att locka på råbock. Men att locka på råbocken är en konst och oerfarna jägare skrämmer troligtvis bort fler råbockar än de lockar till sig. Längre in på säsongen förlorar lockropet sin effektivitet eftersom parningssäsongen är över och bockarna redan har etablerat sina revir. Den typ av lockrop du kan utföra senare under säsongen är annorlunda.
En genomsnittlig jägare klarar att dra ut en råbock på egen hand – särskilt om den passas. Det går att lyfta den i hornen, huvudet eller nacken men det kan vara tufft för händerna. Det är därför en bra idé att ha med rep. Apropå att passa så bör jägaren självklart ha med sig en kniv som lämpar sig för ändamålet och kirurghandskar av hygien- och bekvämlighetsskäl. Dessa knivar är oftast mindre än de vanligare modellerna; större knivblad är ofta otympliga att använda på råbock. Och slutligen, även om vissa jägare tar doftblockering på stort allvar så kan en nybörjare eller mer oerfaren jägare ha stor nytta av myggmedel, i synnerhet vid jakt på pass. Det är verkligen ingen rolig upplevelse att stå helt omsvärmad av mygg och andra insekter. Det kan till och med förstöra hela jakten och göra det omöjligt att fokusera.
En hängiven råbocksjägare har så klart ett särskilt gevär för denna typ av jakt men det finns gott om fullt godtagbara och lättillgängliga modeller. Som alltid är det en fråga om jägarens budget och känsla för hantverket. Här i Sverige till exempel, där 6,5-55 Mauser fortfarande är väldigt populär och tillåten för storvilt som älg, använder många jägare samma gevär och anpassar kanske bara valet av ammunition till en kula med lägre vikt. När det gäller knall-och-fall-verkan är en kuldiameter i intervallet 6,5 till 7 mm det bästa allround-alternativet om du vill ha ett gevär som även kan hantera andra typer av vilt. 7,62 mm, eller .30-kaliber som de också kallas, duger också fint, men mer än så för ett gevär tänkt enbart för pyrschjakt på råbock är snarast onödigt.
En liten och lätt men supersnabb kaliber som .222 Remington eller .243 Winchester fungerar väldigt bra men klarar inte av (och är inte heller tillåtna på alla platser för) vilt större än rådjur. Många av dagens gevärtillverkare erbjuder gevär med utbytbar pipa och då täcker en lättare kaliber i kombination med ett alternativ på 7+ mm allt jaktbart vilt i Norden. De genererar mindre köttförstörelse för jägare som främst jagar för köttets skull. De plattflygande projektilerna i detta kaliberintervall är även ett passande alternativ för pyrschjägaren ur ballistisk synvinkel.
När det gäller valet av patron eller projektil för pyrschjakt på råbock är alternativen ännu fler. Beroende på land och/eller område blir det allt vanligare att användningen av blykulor förbjuds. Som tur är fungerar även lättare blyfria kulor mycket bra på medelstort vilt som råbock. Vid valet av kula för pyrschjakt på råbock är det en bra utgångspunkt att använda en kula på minst 3,2 gram med en slagkraft på minst 800 joule vid 100 meter, vilket även är lagkravet för ett vapen med ammunition i klass 2 enligt svensk lagstiftning. Det är alltså absolut minimum. Nybörjarjägaren vill förmodligen ha mer kraft än så och kan på ett säkert och etiskt sätt välja en kula på långt över 10 gram och en slagkraft på över 2 000 joule vid 100 meter. Eftersom pyrschjakt på rådjur är en specialiserad form av jakt bör valet av ammunition styras av din kompetens, ditt behov och dina personliga preferenser. Några förslag:
Nu när vi har den viktigaste utrustningen och vet lite mer om hur pyrschjakt på råbock fungerar är det dags att faktiskt ge sig ut och jaga. Precis som för varje jaktmetod och aktivitet är förberedelserna enormt viktiga och genom att noggrant studera och öva på generella jaktfärdigheter får du ut mer av varje pyrschjakt.
Som alltid handlar pyrschjakt om att komma så nära viltet som möjligt utan att det uppmärksammar din närvaro. Här är de viktigaste aspekterna doft, ljud och rörelse. Rådjur har enormt god hörsel och välutvecklat luktsinne. Du måste därför först ta reda på hur vinden kommer att bära din doft när du rör dig genom jaktområdet. Detta kräver övning för alla jägare men med tiden blir det en helt naturlig ryggmärgsreflex och du kommer att känna och se vinden ändra riktning när du pyrschar. Det är ett måste att vara tyst när du pyrschar. Du måste alltså tänka på hur du rör dig. Det är oftast inte mycket värt att ta sig till en öppen plats snabbt om du hinner förvarna varje levande väsen om din närvaro medan du tar dig dit. Då kommer viltet att vara på sin vakt och troligtvis inte visa sig i första taget. Vaksamt vilt är alltid svårare att fälla med ett välplacerat skott eftersom de snabbt tar till flykten om de är på helspänn. En snabb reflektion av solljus från din gevärspipa kommer att få en orolig råbock att lägga benen på ryggen direkt medan den är mer avslappnad och tenderar att helt ignorera sådana signaler om den inte har någon misstanke om mänsklig närvaro. Ett populärt och användbart tips för att rädda upp en sådan situation med en flyende råbock är att göra ett plötsligt ljud. Många erfarna rådjursjägare ger ifrån sig en snabb vissling. Ofta får detta råbocken att stanna upp och försöka lokalisera ljudet, vilket ger dig några sekunder att placera ett skott om bocken blottar sina vitala delar.
Som för de flesta typer av vilt är hanarna oftast skyggare och mer försiktiga med att visa sig på öppen mark. Ett gammalt jägartalesätt säger att om det finns en råget så finns det även en bock. Erfarna rådjursjägare vet dock att han sällan visar upp sig. Vi kan dra två lärdomar av detta: den ena gäller i vilket område du bör försöka pyrscha och den andra handlar om hur du ska bete dig i närheten av ett rådjur. Om du får syn på en råget kan du vara säker på att det finns bockar inom samma revir och att det är ett bra ställe att pyrscha på. Leta efter naturliga övergångar, ställen där rådjuret kan hitta vatten/föda och platser där det kan gömma sig eller ta skydd i närheten eftersom du inte vill störa dessa under pyrschjakten.
Medan geten betar på ängen väljer bocken ofta att hålla sig gömd i den närliggande vegetationen och vänta på att det ska skymma innan den ansluter. Det är här tålamodet sätts på prov. Försök lyssna efter hörbara tecken på bockens närvaro på dolda ställen i närheten av geten. Om du pyrschar i ett område och inte kan se någon get där du vet att de har rört sig tidigare är det upp till din erfarenhet som jägare att bedöma hur lämplig denna plats är. Kanske har vinden ändrat riktning och avslöjat din doft medan du pyrschade.
Som vid de flesta former av jakt är det oftast vid gryning och skymning som du har bäst möjlighet att få korn på råbocken. Dagtid håller den sig oftast gömd och inaktiv. Detta är naturligtvis även beroende av jaktsäsong och hur den lokala rådjurspopulationen ser ut. En mycket tät population av bockar som måste kämpa hårt om reviret är aktiv dygnets alla timmar under brunsten. Rådjurens aktivitet brukar oftast bli mindre intensiv när temperaturen sjunker under den senare delen av säsongen och då blir drevjakt mer populärt. Håll koll på lokala regler och bestämmelser. Erfarna jägare brukar ofta beklaga sig över råbockens förmåga att visa sig precis när den lagliga jaktperioden är över – nästan som om den hade tillgång till en kalender!
Denna bock har äntligen vågat sig ut till sin get på ängen, sommarpälsen med sin intensivare färg är nästan helt borta, vilket tyder på att vi närmar oss vintersäsongen.
Robert Goldberg
Digital Analyst at Norma Precision