Handladdning- hur går det till och är det värt det?

Hur handladdar man, och vad behöver man för att handladda? 2022 års världsmästare i Precision Rifle MIL/LEO och NORMA Ambassadören Louis Philippe Rembry är en van handladdare, och i denna NORMA Academy artikel delar han med sig av sina bästa handladdningstips.

Handladdning – Är det värt det?

Hur handladdar man, och vad behöver man för att handladda? 2022 års världsmästare i Precision Rifle MIL/LEO och NORMA Ambassadören Louis Philippe Rembry är en van handladdare, och i denna NORMA Academy artikel delar han med sig av sina bästa handladdningstips.

Jag får ofta frågor om handladdning. Det är ett ganska känsligt ämne eftersom alla vapen är unika och en specifik laddning i mitt vapen kanske inte alls fungerar i ditt. Därför rekommenderar jag aldrig någon att kopiera någon annans laddning, utan utgå från laddata som tillverkarna rekommenderar te.x NORMAs ladddatabas.

Två andra aspekter på handladdning är ekonomi och prestation, vilka jag ska försöka förklara ur min synpunkt, för att slutligen berätta om hur jag tar fram en ny laddning.

Sparar man pengar på att handladda?

Sparar man egentligen pengar på att handladda själv? Här finns det inga enkla svar utan allt beror på hur mycket du skjuter och vad du skjuter. Är du normal jägare som kanske skjuter 100 skott över året på älgbana/skjutbiograf och kanske 10–20 skott jaktammo på en säsong, så skulle jag säga nej. Jagar du väldigt mycket och är aktiv på skjutbanan över hela året så kan du börja fundera på vilken nivå du vill lägga det på.

Ett paket med allt du behöver för att börja handladda från något av de större och väletablerade märkena ligger idag runt 7000kr (köp som vanligt inte de billigaste). Därefter tillkommer oftast verktyg till de olika kalibrarna som du behöver och detta kostar beroende på märke och kvalitet runt 1000kr och uppåt. Innan vi ens har laddat vår första patron så har det kostat oss 8000kr, sen ska vi ha krut, tändhattar, hylsor och kulor. Har man sparat sina tidigare hylsor skulle jag säga att det kostar ca hälften att ladda en egen patron mot att köpa den i butik.

Sparar man alltså pengar på att handladda? Det är bara för var och en att vara ärlig mot sig själv och räkna ut hur mycket man kommer att skjuta samt om man vill lägga ner tiden som det tar att ta fram en eller flera laddningar för att optimera vapnets förutsättningar.

Varför handladdar vi? Optimera ditt vapens förutsättningar

Så varför handladdar vi? Det handlar om att kunna optimera förutsättningarna för just ditt vapen. Som jag nämnde tidigare är alla vapen unika och ibland kan det vara svårt att hitta ammunition som passar just ditt vapen eller når upp till de krav som du som jägare eller sportskytt önskar. Personligen så jagar jag med färdigladdad ammunition, eftersom jag tycker att den presterar så pass väl i mina vapen att det inte är värt att handladda. Däremot handladdar jag all ammunition för mitt sportskytte, eftersom jag förväntar mig att mitt vapen ska kunna prestera med optimala förutsättningar just för den pipan.

Varför är handladdad ammunition bättre jämfört med färdigladdad ammunition? Här kommer givetvis erfarenhet, kunskap och förutsättningar in i bilden, men tar man ett modernt vapen, ett bra handladdningskit och verktyg så är min erfarenhet att jag brukar kunna halvera träffbilderna på traditionella jaktvapen.

Att minska träffbilden från 3 cm till 1,5 cm på 100 meter är inget som spelar någon större roll på en drevjakt, men om man ska jaga på längre avstånd så vill man kunna säkerställa god precision för att inte skadeskjuta djuret.

Hur tar jag fram en ny laddning?

Grain = viktmått för kulor och krut
M/S = fartmått, meter per sekund
ES = Extrem spread, största fartskillnaden mellan högsta och lägsta
SD = Standard deviation, snittskillnad i fart på skjuten serie
Sättdjup = Hur långt in i patronen som kulan sitter
Friflykt = Hur nära kulan sitter mot pipans bommar
Kalibrering = Återställning av hylsans önskade mått
Kronograf = Används för att mäta kulans hastighet

Första steget för att ta fram en ny laddning är att bestämma vilken fart jag vill hamna på. Som sportskytt handlar det om rekyl kontra prestation och som jägare bestämmer farten vilken anslagsenergi jag behöver ha för att uppfylla kraven för den specifika kaliber jag ska jaga med. När jag har bestämt inom vilket span jag vill hamna, så tittar jag i tillverkarens databas för vad som är minimum- samt maximumladdning, så att mina förväntningar på fart är rimliga för kaliberns egenskaper.

Ifall jag har helt nya hylsor gör jag inget förarbete, men om jag tar en skjuten hylsa så ser jag till att mäta hylsbröstet med hjälp av ett headspace-mått som man sätter på sitt skjutmått. Detta är ett enkelt sätt för att veta hur mycket man behöver kalibrera hylsbröstet. Man börjar med att mäta det skjutna måttet och sedan ställer man in verktyget så att den kalibrerar tillbaka hylsbröstet ca 0,05mm (man kan ställa både mer och mindre men 0,05mm fungerar bra för mig) och testar så att hylsan går att stänga i lådan med slutstycket utan några hinder eller motstånd. Om man inte har ett skjutmått och headspace-kit så kan man ställa upp verktyget till max och sedan sakta justera ner tills hylsan går att mata utan hinder i lådan.

Nästa steg är rengöring, och där håller jag det förhållandevis enkelt. Jag gör rent tändhattsläget med verktyget som man får i kittet, sedan slänger jag ner dem i ultraljudstvätten tillsammans med lite diskmedel och avslutningsvis in i torkskåpet över natten.

Sen är det dags att sätta i en tändhatt och den ska sättas så pass djupt att hylsan kan stå rakt på bordet utan att vingla på grund av att tändhatten sticker ut. Därefter laddar jag normalt en 5–10 skotts stege (beroende på hur mycket kunskap jag har om just denna kaliber och laddning), där jag sakta ökar mängden för varje patron, till exempel ett skott per 0.2 grain ökningar mellan 30 och 32 grain krut. Kulans sättdjup är inget jag fokuserar på nu utan här tar jag ett standardmått.

Nu är det dags att skjuta laddstegen och detta gör jag med hjälp av en kronograf. Jag sätter upp olika riktpunkter för alla skott och skjuter från lägsta till högsta laddningen och tittar på undersidan av varje hylsa efter tycktecken (tändhatt som börjar ”svampa” sig eller märken på hylsan från utdragaren) samtidigt som jag noterar hastigheten på samtliga skott.

Efteråt analyserar jag hur träffbilderna och farterna såg ut. Det jag letar efter är en platå i fart och att träffläget är det samma. Till exempel: 30.4 grain låg på 830/ms, 30.6 grain låg på 833/ms och 30.8 grain låg på 836/ms. I detta fall tycker jag det känns intressant att titta närmare på 30.6 grains eftersom farten både ovan och under ser stabil ut och träffläget på samtliga tre är likt, vilket gör att laddningen inte blir så känslig om det skulle bli lite för mycket eller lite krut.

Nu är det dags att åka hem och ladda upp tre av varje runt 30.6 grains för att se hur jämn den är över en serie av skott och inte bara enskilt tillfälle. Därför laddar jag upp tre stycken av 30.5, 30.6 och 30.7 och åker tillbaka till banan för att med hjälp av min kronograf kontrollera hur jämn varje laddning är. Jag gör bara tre av den enkla anledningen att om det inte skjuter jämt med tre är det ingen idé att skjuta mer. Det man söker efter är såklart den laddning som skjuter bäst och är jämnast i fart, men nu fokuserar vi enbart på farten. Efter att skjutit tre av varje laddning så hittar jag en som sticker ut och ger mig låga ES och SD som enkelt förklarat är maxavvikelser och snittavvikelser.

Nu är vi snart klara, men det är dags att bestämma vilket sättdjup vi ska använda oss av. Sättdjupet är finjusteringen som hjälper oss att krympa träffbilderna. Här tittar jag på två faktorer. Den första är att det ska fungera felfritt med de magasin jag använder och det andra är att jag vill att friflykten ska vara förlåtande, så att man inte ligger så pass nära bom att det kan bli problem om man får smuts i vapen eller liknande. Här finns det verktyg som mäter från kulans ogival i stället för kulans spets, då det kan skilja mellan kulor beroende på typ. Jag använder mig av precis samma metod här, jag gör tre stycken av varje sort som jag bestämmer mig för och sedan tar jag den som skjuter bäst i mitten för att den inte ska bli så känslig för det slitage som kommer att uppstå i patronläget.

När jag nu har hittat rätt laddning, kula och sättdjup är det dags att ladda upp fem-tio skott och dubbelkolla så att laddningen är konsekvent över ett större spann. Det är inte alltid man ser avvikelser på mindre serier.

Att handladda är inte svårt men det kräver en del tid i början tills man har hittat rätt laddningar, därefter är det bara att kopiera och köra på. Jag rekommenderar alla nybörjare att antingen gå en kurs eller ladda sina första skott tillsammans med en vän som har erfarenhet av det, för att säkerställer att man gör rätt.

Så, är det värt att handladda jämfört med att köpa färdigladdad ammunition? Sammanfattningsvis beror det helt på vad du vill få ut av ditt vapen, hur mycket tid och pengar du är beredd att lägga ned och hur mycket du skjuter på ett år.