Afrikansk svinpest – vad varje jägare behöver veta

Artikel av Marcel Graf om en viltsjukdom som förändrat jakten i Europa — och som Sverige redan haft inom gränsen.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar både tamgrisar och vildsvin, och den är anmälningspliktig. För människor är den ofarlig — det finns inga kända fall där smittan gått från djur till människa. För djuren är den desto allvarligare: bland smittade vildsvin ligger dödligheten kring 90 procent. Konsekvenserna stannar inte heller i skogen, utan slår mot hela kedjan av viltvård och djurhållning, med exportförbud på griskött som en av de direkta följderna.

Vägen från Afrika till Europa

Viruset har sitt ursprung på den afrikanska kontinenten, där det fortfarande cirkulerar bland vårtsvin. Det beskrevs första gången i Kenya omkring 1921.

1957 påvisades sjukdomen för första gången i Europa, och har sedan dess återkommit i vågor. Bland de länder som drabbades under de tidiga decennierna fanns Portugal, Spanien, Frankrike, Italien, Malta, Belgien och Nederländerna. På Sardinien dök viruset upp lokalt gång på gång under flera årtionden. Under 1980-talet nådde det Amerika, med Kuba, Brasilien, Haiti och Dominikanska republiken som tydligaste exempel.

Efter en lugnare period blev viruset ett allvarligt hot igen 2007, när det tog sig från Afrika till Georgien och därifrån vidare genom Ryssland och in i Baltikum, där viruset sedan dess är etablerat. 2014 konstaterades smittan i Belarus och spred sig till delar av Polen. Ett utbrott i Ukraina 2017 följdes av spridning till Tjeckien och Rumänien, och 2018 drabbades Bulgarien och Ungern. Den 10 september 2020 bekräftades det första fallet i Tyskland, i ett vildsvin i området Spree-Neiße sju kilometer från den polska gränsen — ett utbrott som förändrade jakten i de drabbade regionerna.

Så smittar sjukdomen

I Afrika hålls viruset i omlopp i en egen cykel mellan vårtsvin och mjuka fästingar av släktet Ornithodoros, som är de enda kända naturliga insektsvärdarna och fungerar som både reservoar och smittbärare. Den smittvägen har ingen betydelse i Europa.

Här sprids viruset i stället genom direktkontakt med smittade djur, eller med det som kommer från dem — kött, blod och andra produkter. Blod är särskilt smittsamt och en utmärkt bärare av viruset; även mycket små mängder räcker. Virus har också påvisats i saliv och sperma i betydande mängder.

Lika viktig är den indirekta smittan. Viruset är extremt motståndskraftigt och överlever på kläder, redskap, troféer och fordon, och i kött, och kan smitta vid kontakt långt efteråt. Avfall, kadaver och foderrester är alla möjliga smittkällor. Det är den här tåligheten som gör sjukdomen så svår att få bort — och som gör att en bortkastad smörgås kan starta ett utbrott.

Så länge överlever viruset:

• upp till 10 dygn i spillning
• upp till 70 dygn i blod i rumstemperatur
• upp till 190 dygn på träytor
• upp till 205 dygn i blodfläckar på marken
• upp till 18 månader i kylt blod

I livsmedel:

• upp till 30 dygn i salami
• upp till 15 veckor i kylt griskött
• upp till 6 månader i konserverat griskött
• upp till 399 dygn i torkat griskött
• upp till 6 år eller längre i fryst griskött

Vid upphettning:

• upp till 3 timmar vid 50 °C
• upp till 70 minuter vid 56 °C
• upp till 20 minuter vid 60 °C

Symtom och sjukdomsförlopp

Symtomen varierar, och det är själva problemet. När du ser ett vildsvin i markerna eller tar hand om ett fällt djur är det värt att titta efter tecken — men frånvaro av symtom är inget bevis för att djuret är friskt. Det kan bara avgöras i laboratorium.

Efter 3–4 dygns infektion:

• hög feber, över 41 °C
• nedsatt eller utebliven appetit

Efter 5 dygn:

• avmagring
• slöhet — djuret flyr inte
• ansträngd andning
• diarré
• lunginflammation
• ögoninflammation

Efter 8 dygn:

• kraftigt påverkad gång och balans
• ryckiga rörelser och nedsatt motorik
• dåsighet och desorientering

Efter 6–10 dygn:

• död, med en dödlighet kring 90 procent

Förloppsformer

Perakut förlopp:

• knappt märkbara tecken på virusangrepp

Akut förlopp:

• vätska i kroppshålorna
• punktformiga blödningar i njurarna
• blodutgjutningar på kroppen
• förstorad mjälte
• svullna lymfknutor
• blodfyllda lungor

Subakut förlopp:

• lunginflammation
• hudinflammation kring bröstet
• svullna och blödande lymfknutor

Kroniskt förlopp:

• knappt märkbara tecken
• koppliknande förändringar på huvudet
• lunginflammation
• ledinflammation
• svullna lymfknutor

Vad som händer vid ett utbrott

Vid ett utbrott är målet att stoppa spridningen och begränsa sjukdomen lokalt eller regionalt. Myndigheterna delar in det drabbade området i zoner med olika åtgärder: ett innerst kring fyndplatsen, och därefter ett eller flera yttre områden.

Närmast fyndplatsen kan det handla om begränsad eller förbjuden trafik till, från och genom området, inhägnad, och totalstopp för all jakt på allt vilt.

I nästa zon avgörs storleken av smittrisken — hur stor vildsvinsstammen är, hur djuren rör sig mellan områden, var det finns naturliga barriärer och hur gränserna kan bevakas. Här kan myndigheterna begränsa markanvändningen för jordbruk och jakt, beordra ökad avskjutning av vildsvin, intensifiera eftersöket av döda djur och spärra av områden helt.

I den yttersta zonen kan ökad avskjutning av vildsvin beordras, med metoder som går utöver de vanliga jaktformerna.

Eftersöket av kadaver är det högst prioriterade arbetet. Döda vildsvin hämtas enligt särskilda rutiner så att smittan inte sprids vidare från fyndplatsen, undersöks för att fastställa dödsorsak och kartlägga spridningen, och destrueras sedan under kontrollerade former så att allt virus förstörs med djuret.

Afrikansk svinpest i Sverige

Den 6 september 2023 fick Sverige sitt första utbrott av afrikansk svinpest. Smittan konstaterades hos vildsvin i Fagersta och Norbergs kommuner i Västmanland. Totalt påvisades 70 smittade vildsvin, samtliga inom en diameter på fem kilometer, och ytterligare 116 vildsvin avlivades i bekämpningssyfte. Området delades in i ett kärnområde på drygt 148 kvadratkilometer och ett ytterområde på knappt 618 kvadratkilometer. Omkring 625 jägare lade ned närmare 15 000 timmar på att söka av markerna. Fram till sista juni 2024 kostade bekämpningen 111 miljoner kronor.

Bekämpningen lyckades. Flertalet restriktioner togs bort i september 2024, och den 25 september 2024 friförklarades Sverige från afrikansk svinpest inom EU.

Men sjukdomen finns kvar i Europa och fortsätter att röra sig norrut. Den 30 juli 2026 rapporterade finska Livsmedelsverket de första fallen i Finland: tre döda vildsvinskultingar i sydöstra Finland, inom en radie av 500 meter och omkring en kilometer från gränsen mot Ryssland. SVA bedömer att fynden inte ändrar risknivån för Sverige — risken för introduktion till vildsvin bedöms som låg och till tamgris som mycket låg — men följer läget och gör en ny riskvärdering vid behov.

Det här kan du göra som jägare

• Rapportera sjuka och döda vildsvin till SVA, var i landet du än bor, via rapporteravilt.sva.se. Övervakningen bygger på att döda djur kommer in.
• Mata aldrig grisar eller vildsvin med matavfall — det är förbjudet. Kasta matavfall i soptunnor, inte i terrängen eller vid rastplatser, eller kompostera det i en sluten behållare som vildsvin inte kommer in i.
• Ta inte hem kött eller köttprodukter från länder där svinpest förekommer.
• Har du jagat vildsvin i ett smittat land: borsta först bort all synlig smuts och allt blod med vatten, och vädra sedan kläder och utrustning inomhus i rumstemperatur i minst en vecka innan de används igen. Tvätta hunden efter jakten.
• Vänta 48 timmar efter vildsvinsjakt i ett smittat land innan du besöker en svensk grisbesättning.
• Lämna inte kött eller obehandlade troféer där grisar eller vildsvin kan komma åt dem.

Artikel av Marcel Graf, The Huntsman & The Butcher. Avsnittet om läget i Sverige är tillagt av redaktionen, med uppgifter från Jordbruksverket och SVA.