En introduktion till handladdning - Del 2
"En gång räcker inte." En välkänd slogan som uppmanar till att ge begagnade ting nytt liv är också en perfekt devis för en handladdare. Återvinn, återställ, återladda.
Handladdning – grundidén
Uttrycket "att ladda om ammunition" säger sig självt. Du skjuter ditt skott, tar den tomma hylsan, rengör den, återställer den till sin ursprungliga form, byter tändhatt, häller i en ny krutladdning och sätter kulan. Klart.
Du kan stanna på den här grundläggande nivån och nöja dig med glädjen i att göra det själv. Det behöver inte vara märkvärdigt på något särskilt sätt och kräver ingen lång utvecklingsfas. Bara en säker laddning hälld i hylsan, kulan satt på rätt djup, och där är den: en patron gjord av dig, inte åt dig.
Du kan också dyka ner på djupet i hur det faktiskt fungerar och vad du kan göra för att få det att fungera bättre för just dig. Det beror på att handladdaren själv ansvarar för varje beslut om patronens alla parametrar. Han eller hon utvecklar en unik sammansättning som patronen ska byggas efter: kulans typ och vikt, sättdjupet, krutsorten och laddningen, tändhattstypen och slutligen metoden för att förbereda hylsan för återanvändning.
Han eller hon kan slutligen förhålla sig mycket kritiskt till valet av komponenter, bestämma – inom godtagbara normer – patronens totallängd eller välja hur hårt hylsan ska hålla kulan. Och sedan kan varje moment i handladdningen förfinas närmast i det oändliga, med supernoggrann vägning, mätning, enbart partiell hylskalibrering och så vidare. Man inser snabbt att det alltid finns ännu en nivå längre in i galenskapen. Här bör det sägas att detta inte på något sätt är syftet med mina artiklar. Att skryta om vad som – och framför allt hur det – kan uppnås med handladdning kan vara direkt avskräckande och kontraproduktivt.
I stället vill jag, som en slags introduktion till artikelserien om handladdning, beskriva de olika stegen i att skapa ett eget recept i stora drag, utan att gå för djupt. Så att du genom att förstå syftet med de följande stegen och deras betydelse för helheten inte går vilse i processen.
Må mitt bidrag till Norma Academy vara en grundskola snarare än ett universitet. Låt det vara en hjälp att avgöra om handladdning är rimligt i just ditt fall, särskilt eftersom det är en sysselsättning som tar tid och kräver inköp av verktyg som sällan är billiga ens i enkla utföranden.
De fyra viktigaste stegen i handladdning
Handladdning bygger på fyra grundläggande faser: konceptet, hylsförberedelsen, krutvägningen och kulsättningen. Var och en av dem innehåller många moment, och den omsorg de utförs med kan ha direkt betydelse för om det hela lyckas eller misslyckas.
Men innan handladdaren sätter sig i sin verkstad bör han eller hon alltid ställa två avgörande frågor: VAD vill jag uppnå? Och, ännu viktigare: HUR når jag mitt mål SÄKERT?
Handladdning är en helt säker sysselsättning endast om gällande regler följs. Du måste alltid komma ihåg att slarv, nonchalans eller tanklöst experimenterande kan leda till invaliditet eller till och med till skyttens död! Därför är det särskilt viktigt att ta de första stegen under ledning av en erfaren kollega, och att först ha läst den facklitteratur som finns.
Steg 1 i handladdning: konceptet
Det är utan tvekan det viktigaste steget. Nu är det dags att bestämma vad patronerna ska användas till: vilket vilt som ska jagas och under vilka förhållanden det ska ske – eller vilken skyttegren det handlar om för sportskytten. Vilken kula motsvarar kraven bäst? Hur fort ska den lämna mynningen?
Nästa steg är att välja det krut som tillverkarens laddtabell anger som lämpligt för den kulan och den kalibern. Laddtabeller finns traditionellt i pappersform, men allt oftare också som pdf och i appar som NormaBallistics. Tabellen anger alltid vilken laddning du ska börja med och vad som inte får överskridas. Observera att endast tillverkarens egen laddtabell kan betraktas som en fullt tillförlitlig källa!
Valet av tändhattar är enkelt – typen anger tydligt användningen: small pistol och large pistol, small rifle och large rifle. Dessutom kan ordet "magnum" förekomma vid alla typerna och precisera användningen. Det här är också rätt tillfälle att kontrollera att alla nödvändiga verktyg finns, i synnerhet matriser för den aktuella kalibern.
När det första steget är avklarat har handladdaren valt kula, krut och tändhatt och fastställt laddningsintervallen.
Det är värt att föra en handladdningsdagbok i ett anteckningsblock – med prövade och slutligen valda recept, liksom skjutresultaten: kopior av tavlor och noteringar om mynningshastigheter avlästa från kronografen. Goda anteckningar kan vara ovärderliga i framtiden.
Steg 2 i handladdning: hylsförberedelse
Handladdning förutsätter – som namnet antyder – återanvändning av de hylsor som blir över efter skjutning. Men det är värt att notera att det för den första omgången är bra att välja en ny hylsa, som sedan kommer att användas många gånger. Hylsor som går i handladdningsrotation får de avfyrade tändhattarna urtagna och går sedan igenom rengöring i en särskild tumlare eller ett ultraljudsbad. Därefter sorteras de, vilket är ett mycket viktigt moment. Det syftar främst till att gallra bort de hylsor som inte lämpar sig för återanvändning: på grund av sprickor (som vanligen uppträder i halsen eller axeln), förträngning i den nedre delen (ibland bara synlig eller kännbar inifrån) eller andra defekter. Sådana skador kan leda till bakåtströmmande gaser eller till att hylsan går av, så att en del av den blir sittande kvar i patronläget.
Ett annat viktigt syfte med sorteringen är att få fram en så enhetlig grupp hylsor som möjligt i fråga om vikt och volym, vilket är ett viktigt första steg mot att få de färdiga patronerna så lika varandra som möjligt. Med jämna mellanrum behöver hylsorna kortas till nominell längd enligt laddtabellen, med en särskild trimmer.
Nästa fas är att täcka hylsan med smörjmedel för att undvika att den fastnar i matrisen under kalibreringen. Medlet kan appliceras med spray (tillverkarna erbjuder färdiga flaskor med pump), genom att rulla hylsan på en infettad dyna eller genom att stryka ut det med fingrarna. Den sista metoden är minst effektiv men har fördelen att hylsan kontrolleras en gång till – ibland händer det att en mindre defekt undgår upptäckt vid sorteringen.
Täckt med ett tunt lager smörjmedel kan hylsan formas. Till detta används matriser, konstruerade för att ge hylsan standardform längs hela sin längd (fullkalibreringsmatris) eller bara i halspartiet (halskalibreringsmatris). Matrisen sätts i pressen, och hylsan fästs vid presskolven med en särskild hållare. Det sista förberedande momentet är isättningen av nya tändhattar. Den görs i pressen, om den tillåter det, eller i ett handhållet verktyg.
Steg 3 i handladdning: krutvägning
Det här är ett steg vars betydelse inte behöver understrykas. Traditionellt mäts krutet först efter volym, från en doserare eller direkt ur en behållare med ett krutmått. Laddningen läggs i en liten skål som ställs på en våg – mekanisk med balansarm eller elektronisk. Grundenheten vid handladdning är grain [gr], som motsvarar 0,065 g i det metriska systemet. Endast vågar med en noggrannhet bättre än 0,2 gr lämpar sig för handladdning. Ett grovt vägt prov fylls på med en mikrodoserare (trickler) om det är mindre än avsett – den gör det möjligt att mata ned enstaka korn. Är det större kan överflödiga korn plockas bort med pincett. På senare tid har apparater som automatiserar processen och själva väger upp och doserar rätt mängd krut blivit allt populärare, så att människan bara behöver hälla ned det i hylsan.
Steg 4 i handladdning: kulsättning
Den krutfyllda hylsan sätts tillbaka i hållaren i pressen. Matrisen byts dock från kalibreringsmatris till sättmatris. Det gäller att bestämma rätt djup för kulan i hylsans hals. Ett slarvigt utfört moment kan leda till att kulan sitter snett. Det leder i regel till att ammunitionens träffbild försämras.
Man måste komma ihåg att enhetligheten mellan patronerna, i varje steg, är handladdarens viktigaste prioritet näst efter säkerheten. I sig garanterar den fortfarande inte perfekta grupperingar, men utan den kan man glömma utmärkta resultat.
En gång räcker inte
När alla moment är omsorgsfullt genomförda står handladdaren med nya, blanka och förhoppningsvis identiska patroner, som ska användas till försök på skjutbanan, på jakten eller slutligen – för de största entusiasterna (fanatikerna) – som en utmärkt källa till hylsor för nästa handladdning ...
Konceptet: att välja rätt kula för ändamålet och hitta lämplig krutladdning med hjälp av tillverkarens data. Att ta ur tändhattarna ur gamla hylsor före rengöringen.
Rengöring av hylsorna i ett ultraljudsbad
Kalibrering av hylsan
Krutvägning
Kulsättning
